Jag valde att avstå från att åka iväg med henne och lämnade över det till min mor (som är ägare) och min bror till att köra. Jag och min mor tillsammans en sådan här sorgens dag är inget att rekommendera.
Fy vad tungt det känns att göra sådana här beslut..... Men sånt är livet som hästägare eller djurägare av något slag.
En dag som denna hoppas jag innerligt, fast jag ändå inte riktigt tror det, att man kommer till ett bättre ställe efter man dött. Ett slags Nangijala.
Vila i frid Lisåna...
Jag kommer sakna dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar