Glaskula

Ni vet en sån där glaskula som man hade när man var liten. En sån som man kan skaka på och det faller snö i den fantastiska idyll som gömmer sig därinne. Ett fint vinterlandskap eller en tomte kanske. Eller så är det en glaskula med en fruktansvärt trött student i som håller på och kämpar med sitt examensarbete medan galenskapen kryper tätt inpå.... NEJ, men just det. Det var ju mitt liv det det... Utanför fönstret dalar snöflingorna sakta ner som små diamanter. Och jag är instängd i min lilla glaskula med det här evighetsarbetet. Pust!!!! Får man skriva att JAG  BLIR GALEN i sin uppsats. Nähä, trodde inte det heller. Men det gjorde jag ändå... och tog bort igen såklart.

Så här på ett ungefär känns det just nu.

Finns det inte någon sån där fast forward knapp man kan trycka på sig själv så man arbetar snabbare, klokare och mer effektivt. En sån önskar jag nog mig i julklapp i alla fall.